Lucia och fredagen den trettonde..

Imorgon är det inte bara lucia utan det är även fredagen den trettonde. Då passar det förstås bra att läsa en riktig rysare. Om du vågar förstås? 

Anden i glaset av Ewa Christina Johansson är en av de senaste rysarna jag har läst. Den handlar om Juni som tillsammans med den nya tjejen i klassen, Stella, ska sova över hos kompisen Fanny. Fanny har FF och har redan bestämt att de ska testa anden i glaset. Om du inte vet vad anden i glaset är för något så är det ett slags spel där man förhoppningsvis(?) ska kontakta en ande. Man skriver upp alla bokstäver i alfabetet och ja och nej på ett papper och sedan värmer man ett glas. När man sedan ställer frågor ska anden svara genom att flytta glaset mellan bokstäverna. 

Juni tror inte för ett ögonblick på sånt trams men hon tycker samtidigt att det verkar lite läskigt och vill inte vara med. De andra två tjejerna tjatar lite men Juni tänker inte ge sig. Plötsligt går strömmen och det blir kolsvart i huset. 

När strömmen kommer tillbaks är Stella försvunnen och när Fanny och Juni tittar på spelplanen är bokstaven C hårt inringad, flera varv med en röd penna. Vad betyder det och vad är det som händer?

Dödsknäpp!

Håkan Jaensson - Dödsknäpp

Jag ligger hemma och är sjuk så jag passade på att läsa en bok om en annan kille som också är sjuk. Men Totte i boken Dödsknäpp har det mycket, mycket värre än vad jag har det. 

Totte har feber och ligger hemma och kollar på TV, något läkarprogram. En expertläkare berättar om en hemsk sjukdom. Det börjar med feber och en knöl i ljumsken och inom två veckor är man död. Totte fryser till is, allt stämmer precis på honom. Han kommer att dö! Han blir förstås ledsen men försöker ta det lugnt och intalar sig själv att alla ska vi dö någon gång. De flesta hinner förstås gå ut mellanstadiet innan det är dags men..

Om man nu ska dö inom två veckor så vill man förstås göra det bästa av tiden man har kvar. Totte skulle till exempel gärna lära sig åka rullskridskor men hans föräldrar har rätt lite pengar och han vill inte säga något om sjukdomen. De kommer bara bli ledsna och så får han hålla på och trösta dem i två veckor. Det har han liksom inte tid med. 

Det enda som är bra med att man ska dö är att man inte behöver bry sig om vad som ska hända sen. Så när mobbarna Kurt och Filip som vanligt ger sig på Totte och hans kompisar i skolan, säger Totte ifrån, slår tillbaks och ger igen. Hans liv är för kort för att hålla på och ta skit från två mobbartyper. Ja, det är ganska mycket man vågar göra när man vet att man snart ska dö...

Vill du läsa en sorglig och rolig bok om livet på mellanstadiet, då ska du läsa Dösknäpp av Håkan Jaensson.